Förbluffande insikter

Nu kommer jag snart sluta gå i samtal hos min skolkurator och endast gå i gruppterapin. Men tiden hos skolkuratorn har varit bra och även lärt mig mycket. Det har varit bra att få ett annat perspektiv på tidigare händelser. Flera gånger har kuratorn även ställt frågor som

 - "Har någon någonsin påpekat att du tar mycket mat, så att du nu måste se hur mycket andra tar innan du vågar hälla upp åt dig själv? Har någon sagt att du har tråkig röst, så att du nu inte tycker om att prata på grund av det? Har någon tyckt att du skär 'fel' så att du nu inte kan laga mat tillsammans med andra? Är de någon som har påpekat att din mössa är ful/ser konstig ut så att du skäms med den på? Har du någonsin fått höra att du är dum i huvudet och lägger ner varor i fel ordning i matkassen efter att du har handlat, så att du nu inte kan handla tillsammans med andra? Har någon påpekat att du uttalat ord fel när du beställer mat på restaurang/vid MC-drive så att du nu har svårt att gå dit med andra? Har du fått höra att du äter på 'fel sätt'?
 - Ja
 - "Okej. Den eller de som har påpekat detta, är det någon från ditt 'gamla gäng'"?
 - Mmm, stämmer bra det.
 - "Och du tror att bara för att de säger så, så är alla andra likadana? Det kan inte vara så att de har ovanligt tuff och omogen jargong som går ut på att trycka ner andra?"
 - Möjligt, men jag är inte säker på att jag klarar av att ta risken. Förmodligen skulle ingen av de jag umgås med idag påpeka något, men jag vet inte om jag vågar testa för jag skulle inte klara av fler negativa kommentarer. Men.. det är kanske lika bra att chansa och se vad som händer. Jag vill ju ändå komma framåt.
 - "Bra! Börja med den eller de du känner dig mest trygg med och försök lägga märka till reaktioner och kommentarer, så pratar vi om det nästa gång."

Hittills har jag märkt att de jag umgås med idag inte är lika kritiska till allt man gör. Det är skönt kan jag tala om!