Medarbetarsamtal

Igår hade jag mitt livs första medarbetarsamtal. Chefen och jag skulle prata om hur jag trivs, vad jag tycker kan bli bättre på arbetsplatsen för att sen ranka mig själv 1-9 på ett gäng olika punkter (hur effektiv är jag, hur väl följer jag uppsatta policys, m.m). Sen pratade vi om mina svagheter, vad jag behöver förbättra, samt mina styrkor. Svagheterna visste jag om men var bra att få en spark i baken för att göra någonting åt det. Chefen tyckte att min största styrka var min sociala kompetens. Att folk ger positiv respons som "han är väldigt trevlig och lugn att prata med". Måste ju säga att det kändes bra att höra. :-)

Melodifestivalsdebatten

Nu ger även jag mig in i debatten. Visserligen i mindre skala då det inte är speciellt många som läser här, men det räcker för min del. :-)

När jag satte mig och tittade på finalen av melodifestivalen igår var det med inställningen att jag skulle rösta på Yohio. När jag såg honom i deltävlningen tyckte jag att han var bra, cool, snygg, skön inställning osv. Hans kläder, smink  och utstrålning är riktigt bra. Sen verkar han ödmjuk och han har ett bra budskap. Men.. nu är det så att programmet heter Melodifestivalen och går ut på att hitta bästa låten. Inte den artist med coolast modernast stil.

Efter att jag lyssnat igenom alla bidrag ville jag inte rösta på Yohio längre. Visst att han är snygg, frän stil och allt det där, men det var inget direkt speciellt med hans låt. En typisk pop/rock-låt som var rätt förutsägbar. Coolt scennummer, men låten var bara rätt bra.

De två jag tyckte var bäst var Robin (You) och Ralf (Bed on fire). Varför? Robin sjunger fantastiskt bra - han är otroligt tonsäker. Som vokalist skulle jag säga att Robin var den bästa av de 10. Låten växte dessutom desto mer jag lyssnade på den (blev tvärtom med Yohios tyvärr). Snyggt arrangemang på låten också. Ralfs sånginsats var aningens svajig i början, men sen lät det riktigt himla bra. Och arrangemanget är fantastiskt med stråkorkestern som ligger bakom och bygger upp låten. Var verkligt imponerad och även där växte låten.

Såhär skulle jag ranka låtarna:
Robin & Ralf - delad 1:a och 2:a plats
Yohio & Louise Hoffsten - delad 3:e och 4:e plats

Resten var bara bedrövliga.

Vad tycker jag om att 10 länder runtom i Europa har något att säga till om? Jo jag tycker att det är bra. Kanske inte är en dum idé att lyssna lite på dem om vi faktiskt vill vinna i Eurovision då man skulle kunna säga att resten av Europa antagligen skulle rösta ungefär lika. En bra hint om vad som går hem bland länderna i alla fall. För mig handlar det inte om att Europa inte är redo för Yohio. För mig handlar det om att vi vill skicka ett bra bidrag till Eurovision, vilket vi nu har gjort.

Svara mig när jag ropar

"Herre hör min bön, Herre hör min bön, svara mig när jag ropar"

Igår kväll bad jag att Gud skulle vara barmhärtig och låta mig få hjärtstillestånd så att jag inte skulle vakna mer efter att jag somnat. Eftersom jag skriver nu så fick jag inte det gensvar jag hade hoppats på utan är kvar på detta helvete som kallas jorden. Kan man inte få somna in av naturliga skäl? Det är ofta tyngre för närstående om man avslutar det själv. Skuldkänslor, "såg jag något tecken" osv?

Nu tillbaka till jobbet, motvierad som jag är.

Idag är ingen bra dag.

Ibland skönt att ventilera anonymt.

Det gör ont i hjärtat. Återigen känns det knappt som att jag orkar mer. Orkar jag lägga energi på att försöka träffa en ny? Förmodligen någon dag framöver. Men just nu känns det som att jag behöver en paus. Helst en paus från livet, men det går tyvärr inte.

11 frågor

Blev utmanad av Malin, så här kommer frågorna:

1. Vad upptog din lediga tid innan Internet kom in i ditt liv?
Spelade King eller lekte krig.. vad hemsk man var på den tiden..

2. Har du varit med om några övernaturliga upplevelser?
Nix, faktiskt inte.

3. Vad är du mest stolt över?
Min gitarr + att ha sprungit 8km på 33 minuter.

4. Sjuka tankar du tror att du är ensam om att ha...?
Efter en del terapi samt samtal med andra personer tror jag mig inte längre vara ensam om några tankar. Men jag ser mig som en rätt misslyckad person som aldrig kommer att hitta kärleken trots att jag gärna vill bilda familj, och skulle jag inte få jobba vidare på platsen jag är nu kommer de känslorna bli betydligt starkare och då kommer jag ännu mer överväga alternativen att avsluta mitt liv då jag knappt står ut med att vara jag.

5. Pest eller kolera?
Kolera, för då brukar man avlida rätt snart.

6. Vad har du under sängen?
En skrivare.

7. Vilken Astrid Lindgren-karaktär identifierar du dig mest med?
Hmm, svår fråga. Drängen Alfred kanske.. ;-)

8. Hur ser du på skönhetsoperationer?
Tycker det är synd med folk som blir beroende av det. Men kan förstå hur vissa vill förändra delar av sig själva. Däremot är det väl sällan de blir helt nöjda - finns stor risk att det finns annat man börjar störa sig på hos sig själv. Man önskar att de kunde försöka bygga upp sin självkänsla mer och vara nöjda med hur de ser ut.

Så.. jag tycker att personerna som vill skönhetsoperera sig först ska försöka bygga upp sin självkänsla på annat sätt (finns böcker och terapi att tillgå). Har de bra självkänsla men fortfarande vill opereras så är det fritt fram!

9. Känd person som du önskar ska börja blogga...?
Hinner knappt läsa bloggar alls så jag skulle nog inte följa en kändis blogg.

10. Om det inte hängde på pengar eller på omgivningens förväntningar...vad skulle du vilja ägna ditt liv åt då?
Musiken, helt klart.

11. Får du också ångest av att försöka komma på 11 meningsfulla frågor?

Då jag inte har 11 personer som följer mig behöver jag inte bekymra mig om detta. Annars kunde det vara en rolig utmaning. Hade nog inte fått ångest av det.

Omotiverad

Känner mig ovanligt omotiverad till att uppdatera bloggen. Så det blir ett rätt kort inlägg nu, med tanke på att jag skulle kunna skriva en del.

Jag var på uppföljningsintervju förra måndagen om jag inte minns fel. Nervös och lite små-stressad kom jag dit. Förväntade mig att jag och kanske två andra skulle sitta bredvid varandra i intervjurummet, för att sedan vara med om en "Vem vet mest"-lek om jobbet och att den som vann fick jobbet. Inte allt för realistiskt egentligen antar jag, men mina fantasier kan dra iväg ibland. Tack och lov var jag ensam i rummet, och efter en liten stund sa de att de redan hade bestämt sig - att de ville erbjuda mig jobbet. Det var en enorm lättnad kan jag säga. Så på måndag kl 8:00 börjar jag arbeta heltid.. kommer kännas ovant. Självklart är jag nervös, men även glad. Tänk att de valde mig. Det är den första arbetsintervjun jag någonsin varit på dessutom så det känns ju rätt bra.